1 - 7 av 7
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Wästfelt, Agnes
    Stockholms konstnärliga högskola, Operahögskolan.
    Beströ min slöja med tårar: undersökandet av Lucia di Lammermoors "Vansinnesscen"2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökandet av operasångarens egna konstnärliga handlingsutrymme i gränslandet mellan opera och koreografi. Sökandet efter det autentiska i Lucia di Lammermoors galenskap bortom det objektifierande utifrånperspektivet med vilket samhället och samtiden ser henne. I ett försök att hitta Lucia själv.

    Genom nogrann undersökning av situationen, bakgrunden till historien som berättas och slutligen undersökandet av impulser i kroppen: försöket att förkroppsliga det tillstånd Lucia kan ha befunnit sig i.

    Parallelt ett undersökande av opersångarens konstnärliga utövande hitta och lita på de egna konstnärliga impulserna, i förkroppsligandet av rollen och genomförandet av en scenisk idé, till ett färdigt utförande. Genom att följa de inre impulserna utan vägledning från yttre källor, som vanligtvis finns vid framförandet av en roll i en produktion med koregraf, regissör och dirigent.

    Med siktet inställt att skapa ett eget verk så som en konstnär, skulptör eller någon annan mer självständig konstnär i kontroll över sitt eget skapande från början till slut.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Beströ min slöja med tårar
  • Andersson, Julia
    Stockholms konstnärliga högskola, Operahögskolan.
    Prima la musica e prima le parole: först musiken och först orden2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study examines questions about the opera singer’s learning techniques. What happens when I, as a singer, only focus on the text or only on the music in the early stages of learning new material? Through interviews with other stage performers and my own experience, I developed two extreme methods of learning, one text-based and one music-based. To test them, I learned parts of two different Händel-roles, and examined how my methods changed my work in portraying the characters. I discovered the importance of joy while learning and practising, as well as pros and cons with separating the text and music from one another in such an extended part of the process.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Prima la musica
  • Eriksson, Cecilia
    Stockholms konstnärliga högskola, Operahögskolan.
    Opera för små barn, stora barn och vuxna barn2020Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här texten beskriver ett personligt arbete av ett försök med att förena två kompetenser – nämligen det pedagogiska med det konstnärliga. Detta görs genom att undersöka vad som krävs för att skapa en lyckad operaföreställning för barn och unga och genom att undersöka hur jag som vuxen kan gestalta ett barn på scen. Den undersökande föreställningen utgår från Mozarts opera Trollflöjten. Inspiration till föreställningens uppbyggnad hämtas från Operaverkstans och Unga på Operans verksamheter samt erfarenhet och kunskap från min lärarutbildning och tidigare konstnärliga utbildningar. Erfarenheten som görs är att den gemensamma nämnaren för både det pedagogiska och det konstnärliga är viljan att förmedla något. Oavsett om jag befinner mig i en lärande situation eller en konstnärlig situation finns drivkraften och viljan att berätta och engagera. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Opera för små barn, stora barn och vuxna barn
  • Szyber, Bogdan
    Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för scenkonst.
    Fauxthentication: Art Academia and Authorship (or the site-specifics of the Academic Artist)2020Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fauxthentication – Konst, Akademi & Upphovsrätt (eller den akademiska konstnärens platsspecifika omständigheter) undersöker de produktionsramar för konst som skapas inom gränserna för konstnärlig forskning. Framställningen utforskar vilka faktorer som utgör dess värdesystem, vem eller vad som producerar dess värdenormer och av vilka skäl.

    Med hjälp av institutionell kritik, metodiska interventioner och platsspecifika fallstudier undersöker projektet de förhållanden som avslöjar brister i den alltmer standardiserade högskoleindustrin som konstnärlig forskning idag är en del av.

    I en serie performativa iscensättningar undersöker Fauxthentication det inneboende akademiska prestationstryck som skapar dess svarta marknad, vilken understödjande och exploaterar akademiskt bedrägeri. Denna marknad i allt väsentligt bemannat av ett globalt digitalt proletariat.

    Konstnärlig forskning är vanligtvis kopplad till en akademiserad och därmed byråkratiserad konstpraxis. Detta projekt uppmärksammar risken för att denna praxis skapar sin egen gren av konstnärlig forskningskonst, ’edu-art’, såväl som sin egen kategori för konstnärlig forskningsteori. Konstnärlig forskning riskerar därmed att bli självrefererande och kodifierad, stelnande till en ny ‘ism’ för de invigda. ’Edu-art-ismens’ ömma punkt är konstnärlig kvalitetsbedömning, vilket leder till att enbart den teoretiska utformningen av verket adresseras och behandlas systematiskt.

    Projektet Fauxthentication erkänner komplexiteten i villkoren för konstnärlig forskning genom att föreslå, via sin serie utforskande iscensättningar, ett utmanande nytt sätt att betrakta och därmed förändra själva fältet som det är en del av.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fauxthentication – Art, Academia & Authorship (or the site-specifics of the Academic Artist) – a graphic novel
    Ladda ner (pdf)
    Registreringsblad
    Ladda ner (mp4)
    An example of Edu-Art. Grounding with and by Yvette Hammond, David Österberg and CJ Scott
    Ladda ner (mp4)
    First domain of influence (upon the Academic Artist) – ACADEMIA. Key note at Reshaping work conference 2020 Academic fraud for Dummies
    Ladda ner (mp4)
    Second domain of influence (upon the Academic Artist) – ARTISTIC RESEARCH. The merchandising of artistic research art and ditto research theory
    Ladda ner (mp4)
    Third domain of influence (upon the Academic Artist) – THE MATERIALITY. A video documentation of MoAR – Museum of Artistic Research, The Baroque Hall, The Swedish History Museum
  • Källström, Georg
    Stockholms konstnärliga högskola, Operahögskolan.
    Relationen och undervisningen2020Självständigt arbete på grundnivå (konstnärlig kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    A reflection on the relationship between teachers and students in teaching situations. The work contains its own reflections and thoughts, but also raises other people's views on the subject by means of a survey. The survey was sent to all students and teachers at the Opera University in Stockholm.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Relationen och undervisningen
  • Olby, Pia
    Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för skådespeleri. Musikhögskolan på Örebro Universitet.
    Den mänskliga rösten: personlig sånggestaltning som återspeglar människan bakom rösten2020Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En skrift om hur du som sjunger kan finna din personliga röst och samtidigt vara trogen dig själv, ditt personliga uttryck med ett stärkt självförtroende så det konstnärliga uttrycketgrundat i en gedigen vokalteknik låter det unikt personliga finnas som botten i allt gestaltande.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Den mänskliga rösten
  • Norrthon, Simon
    Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för skådespeleri.
    "Ska vi vara ärliga, eller ska jag vara pedagogisk?"2010Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Här står vi nu. Rapporten blev lång, men ändå kunde den blivit så mycket längre. Som att beskriva en kust -ju längre in i detalj man går, desto längre blir den. För er som glömt var vi började och för er som tagit genvägen och hoppat direkt hit ska jag försöka sammanfatta huvuddragen. Mina reflektioner kring vad den nya högskolan behöver bli tydligare med ser kortfattat ut så här:

    • Idag väger konstnärliga meriter tungt vid rekrytering, men jag menar att på den nya högskolan måste pedagogiska meriter väga lika tungt. Så står det också i högskoleförordningen. Den nya högskolan måste fortsätta sin pågående ambition med kompetenslyft av personalen och se en stärkt pedagogisk diskussion som verksamhetens kärna. De samtal lärarna för måste sikta framåt. Lärarna längtar efter en vital pedagogisk diskussion, men man har erfarenheter av att det inte plockas upp, att man inte har inflytande över det man diskuterar eller att man helt enkelt diskuterar fel frågor. Om vi tillsammans ska bygga en ny högskola bör man lyssna till detta.

    • Den nya högskolan måste skapa förutsättningar för att bygga in en ökad del av reflektion och valbarhet för studenten i kandidatutbildningen. Enligt Bolognadeklarationen förväntas studenterna kunna reflektera kring lärandemålen i tal och skrift. Det arbetar man väldigt olika med på skolorna, men ingen gör det i särskilt stor utsträckning. Fokus ligger på att göra. Lärarna är trötta på elever och längtar efter studenter, man önskar reflekterande studenter som tar ansvar för sin utbildning på ett annat sätt än idag, men man sätter liten tilltro till deras förmåga att på kandidatnivå göra egna val som rör utbildningsinnehållet.

    • Även om TH och Dl är yrkesskolor i den bemärkelsen att våra studenter ofta hamnar i givna yrken så menar jag att det är ett olyckligt epitet på en konstnärlig högskola. På yrkesskolan är mästare-lärlingtraditionen tongivande. Den nya högskolan måste kombinera denna tradition med en ökad grad av studentinflytande -valbarhet, reflektion och normkritik. Att utbilda i givna yrken låser studenten till en praktik istället för att öppna mot ett dynamiskt konstnärskap. Den nya högskolan bör medvetandegöra hur och varför vi undervisar.

    • Genom att låta studenterna studera i team kommer utbildningen nära de förutsättningar för produktion som råder utanför högskolan, men måste alla funktioner fyllas av studenter? Om den nya högskolan väljer att i teamtanken även inkludera skådespelare och mimare kommer man få problem.

    • Vad betyder det att DI och TH är ledande inom sina fält? Vem jämför vi oss med? Jag menar, vi har de bästa studenterna och de bästa lärarna, konkurrensen att komma in är stenhård och utbildningsplatserna är bland de dyraste i Sverige. Men är vi konkurrensutsatta som högskolor? När startar en högskola eller ett universitet i Stockholmsregionen en filmutbildning för 300 000 kronor per student istället för 550 000? Vad tvingar oss att bli bättre? Vad driver oss att bli bättre? Den nya högskolan måste skapa starka incitament för att uppmuntra utveckling av lärosätet som kunskapsskapare, arbetsplats och lärandemiljö.

    • Den nya högskolan borde ge Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (NKU) i uppdrag att reda ut vilka konsekvenser befordringen av lärare ska ha i relation till undervisningsuppdraget. NKU måste klargöra vem som ska ansvara för att driva fram de pedagogiska lyften, de pedagogiska samtalen? Att erhålla en akademisk titel bör påverka lärarens arbetsuppgift. En titel bör vara ett uppdrag som erbjuder möjligheter och skyldigheter att på olika sätt utveckla det egna ämnet.

    • Den nya högskolan måste bli bättre på att synliggöra kunskap och kunna formulera vilken kunskap man avser erbjuda studenten och sen utveckla sin pedagogik därefter. Den prestationsinriktade och konkurrensutsatta miljö studenterna hamnar i efter utbildningen smyger sig in redan under studietiden då studenterna upplever att de ska "ha det" eller "vara det", istället för att se det som kunskap som de har eller inte har. En kunskap som de kan tillägna sig på utbildningen. Eller så handlar det om en kunskap högskolan inte erbjuder, och då ska vi vara tydliga med det. Studenter och lärare ska kunna se vad som förväntas av dem och kunna jämföra lärandemål med prestation. Högskolan ska veta och formulera på vilket sätt kunskapen är användbar.

    • Den nya högskolan måste skapa bättre redskap för utvärdering av undervisning och lärandemål med stark återkoppling till planering. Vi underkänner inga studenter idag. Det innebär att vi inte tvingas formalisera relationen till studenten och synliggöra kunskap. Vi har svårt att kvalitetssäkra undervisningen och ställa upp tydliga mål för studenten och läraren att arbeta mot. Den nya högskolan ska ha reella möjligheter att underkänna studenten. Det här är absolut nödvändigt för att uppfylla de kvalitetskrav som ställs på oss i högskoleförordningen.

    • Den nya högskolan ska kunna säga ja, och den ska kunna säga nej. Som det är nu upplever jag att båda skolorna har en absolut kvalitet i sin ambition och förmåga att lyssna, men de saknar den styrka och det organisation som krävs för att kunna svara. Det kan handla om studenters önskemål om utbildningsmoment, om hur högskolan ska förhålla sig till propåer från andra högskolor, om initiativ från lärare vad gäller förändring av strukturer eller pedagogiska samtalsserier. Jag upplever att lärarna är beredda att svara, men de måste ges verktyg och stöd för att klara av att göra det. Det gäller dels att ge lärarna möjlighet och skyldighet att säga ja eller nej, dels att låta dem ta konsekvenserna av sina svar. Konsekvenser som återspeglas i kursmål och pedagogik. Ofta upplevs den student som vill förändra som krånglig, men hur uppfattas en lärare som försöker förändra?

    • Den nya högskolan måste skapa verktyg för konflikthantering, internt och externt för att skydda högskolan, personalen och studenterna. Den nya högskolans ledning och personal behöver bygga upp en organisationskultur med levande dokument; kursplaner och policydokument som efterlevs av alla som arbetar där för att man tror på dem och behöver dem. Har högskolan sagt att den ska internationalisera verksamheten måste den ta konsekvenserna av det och avsätta tid och medel. Menar man att det är viktigt med jämställdhet och breddad rekrytering måste man visa det.

    • Den nya högskolan borde genomföra ett attitydarbete vad gäller genus, maktoch normkritik. Vems är skolan? Är det en arbetsplats för lärare eller studenternas studiemiljö? Hur ser vi på studenten? Ser vi på dem som vuxna när vi sätter ordningsfrågor högt på agendan? Behandlar vi dem som studenter eller elever?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    "Ska vi vara ärliga, eller ska jag vara pedagogisk?"
v. 2.35.10