1 - 2 av 2
rss atomLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
  • Lundberg, Leif (Forskare)
    Stockholms konstnärliga högskola, Operahögskolan.
    Rösten i gestaltningen: reflektioner kring dualismen inom den mänskliga rösten och om interaktionen mellan röst och gestaltning2019Konstnärlig output (Ogranskad)
    Abstract [sv]

    Jag har tidigare skrivit om Manuel Garcia som arbetade med sångare tills ett årinnan han dog. Han var 106 år gammal när han dog. När han inte orkade undervisa längre sahan: ”Jag önskar att jag hade haft ett liv till för att utforska den underbara mänskliga röstensalla möjligheter”. Själv är jag bara 65 år, i skrivande stund. Att jag skulle bli 106 år ärtvivelaktigt. Men jag förstår hans utsaga och håller med.Under mitt, trots allt, ändå ganska långa yrkesliv bland sångare har jag ständigtförsökt utforska och reflektera över de vokala processerna och interaktionen mellan gestaltningoch instrument. Om man är medveten om röstliga processer kan man anpassa arbetet medbåde musikalisk instudering och musikalisk gestaltning, det som jag lagt mest tid på, på ettsådant sätt att man ”lurar på” sångaren en sund vokalteknisk utveckling på kuppen. Minerfarenhet är också att sångaren bättre utvecklar och minns teknik kopplad till ett musikalisktuttryck än teknik kopplad till ett rent mekaniskt övande. En ”mekanisk” teknik, om nu en godsådan skulle kunna finnas för en sångare, står dessutom ofta på näsan när den konfronterasmed gestaltande krav.Jag har försökt att skriva metodiskt och belysa samma fenomen från olika hålleller med samma utgångspunkt försökt beskriva olika fenomen. Skriverierna bör ändå merbetraktas som en verktygslåda än som en receptbok. I det enskilda fallet behövs ofta ettmycket stort mått av flexibilitet inom ramverket. Men något att hålla sig till måste man ändåha. Dessutom har jag själv, bara under den period jag skrivit, hittat en mängd nya infallsvinklarsom inte kommit med i denna betraktelse. Sådan är den underbara mänskliga rösten och denfantastiska hjärna som styr processerna, där bara ca 10% är intelligens. För vokala ochkonstnärliga processer behövs även de 90% där bl.a. känslolivet sitter. Där styrs mycket av denröstliga processen och där försiggår mycket av det gestaltande arbetet. Ibland kan vi klä detsom sker där i ord. Men inte alltid. Det vore att reducera konsten till pedagogik. Det finnsnågot magiskt också. Vi vet vad det är, men vi kan inte definiera det med ord. En genial poetkommer väl i så fall närmast.Mina skriverier är däremot i allra högsta grad pedagogiska och praktiska. Debygger på min praktiska kunskap och på reflektioner rörande de motsättningar inominstrumentet som där uppdagats och på reflektioner över de konflikter mellan gestaltning ochinstrument som där uppdagats. De visar också på möjliga sätt att handskas med detta i detpraktiska arbetet. Det är oundvikligt att det blir så om man som huvudintresse har hur konst, imitt fall musik överhuvudtaget, kan uppstå och hur den kan kommuniceras från helapersonligheten till hela personligheten. Då blir det praktiska hantverket centralt. Har man ettintresse som mer lutar åt vad konsten kan användas till ur dagsaktuell politisk och samhälleligsynpunkt, en mer instrumentell konstsyn, är det möjligen annorlunda. Mitt intresse har intelegat där. Mitt intresse har legat i hur den, i mitt fall främst musiken i allmänhet ochoperakonsten i synnerhet, kan få en människas inre liv berikat, bryta instängdheten i det egnasinnet och möjligen, som i mitt eget fall, hjälpa människor att i vissa svårare tider överleva, gedem en mening och en tröst till den inre människan - något att kunna spegla sin inre människa ioch därmed förstå något om de primitivaste innebörderna av vad det är att vara människa -bortom ålder, kön, sexualitet, social bakgrund eller samtida samhälle. Det räcker för mig. Attmed det vuxna intellektet ha samma tillgång till det fria inre livet som man hade innan manlärde sig ljuga i femårsåldern. ”Om ni inte blir som barn (som ni var innan ni lärde er att ljuga,min kommentar) kommer ni aldrig in i Guds rike”, sa Jesus. Inte i musikens och sångens rikeheller. Tror jag.Med detta sagt är det så att jag gärna, likt Garcia, skulle vilja ha ett liv till föratt undersöka den fantastiska mänskliga röstens och den underbara musikens och detfascinerande skådespelets oändliga möjligheter att var för sig och tillsammans, som i opera,den omöjliga men ändå möjliga konstformen, öppna människors sinnen och tillföralivsavgörande upplevelser som bryter instängdheten i det egna medvetandet.

  • Domanska, Karolina
    Stockholms konstnärliga högskola, Institutionen för danspedagogik.
    Feedback inom dansundervisning: en kvalitativ studie om danslärares förhållningsätt till och användning av feedback i undervisning2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to investigate how different approaches and methods for giving feedback can be articulated, problematized and discussed. Also, to produce a bigger knowledge about how feedback is used in a contemporary dance teaching context and to pay attention to feedback in dance teaching. The investigation is made by qualitative methods there three dance teachers have been interviewed and their answers were analyzed by disposing their answers in categories. The result of the study shows that teachers’ feedback can have different forms and their choices depends on several factors. Teachers’ intention is to not comment their pupils’ appearance and instead focus on dance-related aspects and use feedback consciously. The aim of teachers’ feedback is to develop and improve pupils’ dance practice and includes also problems and difficulties that can be encountered in the communication. However, the study contains and present how just a small part of dance teachers experience feedback and cannot be representative for the all dance teachers in one country or even institution.

v. 2.35.9