Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
(F)rasera Mozarts Figaro: handbok i partituranalysperiodiseringar i allmänhetoch förFigaros bröllop i synnerhet
Stockholm University of the Arts, University College of Opera.
2020 (Swedish)Book (Refereed) [Artistic work]
Abstract [sv]

På medeltiden, när dansmusik och dryckesvisor började ta platsi kyrkor, slott, senare i konsert- och operahus, uppstod detsom vi idag något slentrianmässigt kallar för ”denvästerländska konstmusiken”. Genom att både Asien ochSydamerika numera har etablerat sig inom den konstsfären såvore det på sin plats att hitta en uppdaterad benämning.Nåväl, det uppstod många intressanta fenomen när dryckesvisoroch dansvisor inom loppet av 100-150 år blev profan(världslig)och sakral(kyrklig) konstmusik. Den dogmatiska skillnadenmellan dessa har jag som utövande kyrkomusiker ochoperadirigent aldrig förstått.En saftig dryckesvisa blir femtio år senare en kyrklig koralsom beskriver Jesu uppståndelse. Exakt samma melodi.Georg Friedrich Händels ”Alexander´s Feast” (1736), var jämte”Messias”, Händels mest spelade verk fram till 1800-taletsmitt då det försvann från estraderna. När konsertplatserna på1800-talet blev institutioner, sakral musik i kyrkan, profan ioperahus och konsertsalar, försvann ”Alexander’s Feast”.Stycket är ett profant oratorium! Sedan 1900-talets andrahälft har stycket lyckligtvis återigen börjat framförasregelbundet.Periodiseringar av partitur hänger direkt ihop med vad somhände när konstmusikens komponister transformeradedryckesvisor och dansmusik till sin egen konstart. I principbygger all dansmusik och alla dryckesvisor på ett jämnt antaltakter; 4, 8 eller 16 takter. Även idag består all folkmusik,dansmusik och även jazzen av dessa jämna antal takter. Ytterstfå undantag finns. Regelbundna rörelsemönster i en dans kräveridentiskt regelbunden musik därtill.Konstmusikens tonsättare började mer och mer lämnaregelbundenheten, avsiktligt medvetet ”gå emot den”. En 4-takters fras varvades med en med 3 eller 5 takter. En 8-takters period ställdes mot en med 7 eller 9 takter o.s.v.Taktlängdernas komplexitet ökar speciellt snabbt underhögbarocken och wienklassicismen.Ett drastiskt och extremt tydligt exempel är skillnaden mellanen tidig och sen Haydnsymfoni. En menuett i en av de förstasymfonierna låter nästan identisk med en menuett som spelas avösterrikiska folkmusiker medan sats 3, ”Menuetto .Allegro” iSymfoni nr.104 är ett helt självständigt stycke konstmusik menfortfarande med inslag av den folkloristiska musiken. Redan imenuettens första takt, på tredje slaget, kommer en heltoväntad betoning (sforzato) som utvecklar hela satsen till etteldorado av överraskningar med alla parametrarna igång. Helasymfonin är ett mästerverk med en oavbruten humorfylld lekbaserad på otaliga infallsrika överraskningar.22Här är periodiseringarna en förutsättning för att förstå vilka kompositionstekniska metoder Haydn använde, det i sin tur är en ytterligare förutsättning för att kunna framföra symfonins geniala innehåll så adekvat som det någonsin är möjligt. Efter otaliga periodiseringar av operor under årens lopp, så växer tydliga samband fram mellan text och antalet takter. Generellt använder Haydn, Mozart och många samtida 4- och 8-takters fraser för att beskriva konkreta situationer, miljöer eller händelseförlopp. Fraser med 3 eller 6 takter beskriver mycket ofta kärleksförklaringar eller kärleksrelationer, både jordisk och gudomlig kärlek. Här är det säkert talet tre i den gudomliga kärleken som är ursprunget: Fadern, Sonen och den helige Ande. I sluttakterna av Giuseppe Verdis sista stora mästerverk, Requiem, beskrivs ”Libera me” (befria mig) i sluttakterna med trioler, en rytm bestående av tre lika långa notvärden. För en djupt troende man som Giuseppe Verdi kan det knappast vara en slump. Figaros bröllop är ett gyllene exempel på att samtliga huvudpersoners kärlekssituationer och önskningar beskrivs med två 3-taktsperioder efter varandra. Jag vågar spekulera i att två 3-taktare antingen beskriver bägge personerna i ett kärlekspar eller också förenas de två ytterligheterna; jordisk och gudomlig kärlek. Susannas Aria nr.28 i akt 4 inleds med åtta stycken 3-taktare där hennes djupaste kärlek beskrivs. Den avbryts med en 5-taktare, en ojämn taktperiod där kärlekens smärta beskrivs på ett sublimt sätt med rosen och dess taggar som allegori. Redan i de första 11 takterna i ”Sinfonia” (som ofta kallas för Uvertyren?), talar Mozart om för oss vad hela Figaros bröllop kommer att handla om: kärlek och konflikter. 6-taktsfrasen (3+3) är kärleken och 5-taktsfrasen är konflikterna. 6 + 5 blir 11 takter innan det första ”fortet” (=starkt) kommer. Inom loppet av knappt tio sekunder är den musikaliska undertexten skickad – utan att ett enda ord har sjungits! I det hymniska, koral-liknande ”Andantet” alldeles i slutet av Nr.29 Final händer följande: Grevinnan förlåter Greven i en 5-taktare där en lång konflikt ebbar ut. Alla sjunger därefter 3 gånger 3 stycken 6-taktsfraser om ömsesidig försoning i kärlek. Allra sist sjunger samtliga ”fira (bröllopet)” i en 6-taktare och orkestern avrundar med en jämn 8-taktsfras som slutar med en låg unison ton (ett D). Jag förmodar starkt att det beskriver att alla är tillbaka i en jämn och vanlig vardag. I princip gestaltar alla 5-taktsperioder konflikter, svartsjuka, intriger, ilska, problem eller kärleksbekymmer. Mer eller mindre alla kompositörer fortsätter in i vår tid att23utveckla och förfina de ojämna taktperiodernas innehåll. Oftavet jag redan i förväg, när jag hittar en musikalisk 5- eller7-taktsfras, i vilken riktning textens innehåll går.När Greven i Figaro råkar illa ut, vilket han gör ofta, såsjunger han mycket ofta i 5- och 7-taktslängder.7-taktaren har ofta samma textliga anknytning som den med 5takter men har även en överraskande funktion. Det blir en takt”för lite” där vi ryggmärgsmässigt förväntar oss den invanda8-taktsfrasen.I Haydns sista Symfoni nr.104 kommer i Allegro-delen först en8-taktare (takt 17-24) som följs av en 7-taktsfras där fortet(stark nyans) kommer helt oväntat abrupt ”för tidigt”.Överraskningen är stor och kanske ville Haydn väcka en ochannan halvsovande, slentrianlyssnade konsertbesökare..Talet 7 har också en stark biblisk anknytning som dåtidakomponister kände väl till. Exemplen är otaliga där specielltden stora fugan i ”Libera me”, sats 7 i Giuseppe VerdisRequiem är mycket uppenbar. Den inleds med att kören sjunger ifyra stycken 7-taktsperioder efter varandra. En vissosäkerhetsfaktor smyger sig därför in på grund av det ojämnaantalet takter. Både körsångare och orkestermusiker måstekoncentrera sig ordentligt för att insatsen verkligen skakomma på rätt ställe.Musicerandet får en förankrad och djupare dimension när vi vetatt talet sju har en helig innebörd i bibeln. Både Brahms ochVerdi komponerar sina respektive Requiem med just sju satser.Dödssynderna är sju, Jesus ord på korset är sju, skapelsen togsex dagar där den sjunde är vilodagen.24Avslutningsvis är det metodiska användandet av periodiseringar en klassisk blandning av pragmatik och andlighet. När vi efter en optimal instudering fått en klar överblick av parametrarnas interaktion (hur de kommunicerar med varandra), kan vi Frasera och musicera fritt med varandra på en högre andlig nivå där musikens innersta själ i de bästa ögonblicken blir universell.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Stockholms konstnärliga högskola , 2020. , p. 53
Series
X Position, ISSN 2002-603X ; 11
Keywords [sv]
Opera, Mozart, Figaro, Periodisering, Frasering
National Category
Music Performing Arts
Research subject
Artistic practices
Identifiers
URN: urn:nbn:se:uniarts:diva-772ISBN: 978-91-88407-20-7 (print)OAI: oai:DiVA.org:uniarts-772DiVA, id: diva2:1476687
Available from: 2020-10-15 Created: 2020-10-15 Last updated: 2020-10-15

Open Access in DiVA

fulltext(15992 kB)272 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 15992 kBChecksum SHA-512
1f9a7f6ae85215b9d4fcc27e1f76970619f605a17c0e02c1aacd36c92a4862cf5ebe7cad0c3b17e9c96676a3d22c68ec3e4c7ef30fa7de7c468d88dac5879105
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
University College of Opera
MusicPerforming Arts

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 272 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1074 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf