Change search
Refine search result
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Campbell, Alexandra
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Konstnärlig praktik i relation till produktion: Illusioner och komplexitet2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka glappet, eller skavet, mellan den konstnärliga praktiken och den ”apparat” som behövs för att producera en föreställning. Som metod har jag använt mig av att jämföra mera ingående tre olika internationella residens program i Europa. Valet av att använda residens som metod är för att jag anser att det är det mest lämpliga exemplet för att illustrera arbetsförhållandena för ett konstnärligt arbete, framförallt när det gäller dans och koreografi. Resultaten indikerar att det finns en komplexitet mellan konstnärlig praktik och produktion samtidigt som det finns ett behov av ökad delaktighet, bättre kunskap och större ansvarstagande inom scenkonsten. 

  • 2.
    Hellwig, Claes Peter
    et al.
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Paulin, Anders
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Konst som strategi: ett KU-arbete vid Dramatiska Institutet 2004-2007 en slutrapport2007Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här texten är en slutrapport av det KU-arbete som vi bedrivit under 2004-2007. Vi har försökt sammanfatta arbetet och våra tankar utifrån den kronologi utvecklingen följde. Vi har under det gångna tre åren ett flertal gånger insett att vi lärt oss helt oväntade saker. Det har varit stort som smått. Det har varit fakta och struktur, som tex att Sverige är ett av de EU länder som är sämst på att söka bidrag dvs skapa projekt. Men också möjligheten att se det konstfält som Bourdieu beskriver i full verksamhet. Allt detta har lett oss till ett i många stunder mycket fruktbart samtal men också till ilska och sorg över sakernas tillstånd. Det visade sig emellertid att arbetet bar på ett konkret resultat som vi inte kände till när vi började. Texten utgör därför också ett förslag till en kurs på masternivå på Dramatiska Institutet. Utbildningens inriktning och mål är att utveckla alternativa hantverk för konstnärligt arbete inom scenkonsten. Metoden är att i teori och praktik möta och pröva strategier från fler konstformer och genrer än den egna, för att utveckla ett tänkande där eleven sätter val av målsättning före val av konstnärlig strategi och genre. Vi tänker oss att utbildningen ska motsvara 60 p (40 p i det gamla systemet). Undervisningen ska bedrivas på heltid under ett läsår och omfatta 10-15 elever.

  • 3.
    Hällqvist, Ylva
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Hårets och perukens betydelse och möjligheter: grunder i frisering2006Book (Other academic)
  • 4.
    Hällqvist, Ylva
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Perukmakeri: samlade erfarenheter i ett hantverk2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken Perukmakeri – samlade erfarenheter i ett hantverk innehåller grunderna för tillverkning och hantering av det mesta inom traditionellt perukmakeri. Och lite till. Kunskapen om det traditionella sättet är en av förutsättningarna för att kunna ta hand om, reparera och förnya äldre peruker. Med det traditionella perukmakeriet som grund och en början på yrket kan man gå vidare, om man så vill, till andra materialval och metoder och låta sig inspireras av hur kollegor arbetar. Perukmakeri är ett hantverk som var och en kan berika med sin nyfikenhet och kreativitet. Då kommer yrket att vidareutvecklas och förnyas.

  • 5.
    Lundström, Göran
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Gjutning av lösa delar2008Book (Other academic)
  • 6.
    Mirstam, Thomas
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    En bok om mestadels blått2016 (ed. 1)Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hur skulle vi tala om färger­na om inte den stora pesten brutit ut i London 1665?

    Om inte en hemförlovad ung student gjort den avgörande observationen att färg är ljusets primära egenskap - vad skulle filosofer, diktare och må­lare då strida om? Eller enas kring? Den här boken är en hyllning till Isaac Newton.

  • 7.
    Sander, PeO
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Ledarskapsmodeller för konstnärligt arbete i produktion2019Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka om ett antal modeller medutgångspunkt i projektforskning, men anpassade till scenkonstområdet, är funktionella för att beskriva och utveckla ledarskap inom scenkonstområdet. Arbetet undersöker om dessa modeller eventuellt behöver specifika anpassningarför att kunna tillämpas i ett konstnärligt arbete. Det utforskas även om modellerna behöver utvecklas för att ge en god kommunikation om ledarskap. För att undersöka modellernas användbarhet genomfördes intervjuer med fyra teaterregissörer om deras ledarskap, hur gör de när de leder, i produktion. Materialet analyserades genom att intervjuerna sammanställdes, först ur ett allmänt perspektiv och därefter utifrån en tidsaxel som bygger på en modell för fasindelning av en scenkonstproduktion. Fasindelningen beskriver en produktions faser från start till slut. Resultatet beskriver hur de intervjuade regissörerna tänker kring sitt ledarskap i produktionsarbetet. Det visar också att för att kunna samtala om ledarskap i enproduktion är det nödvändigt att koppla ledarskapet till en specifik fas i produktionens genomförande. De intervjuade regissörerna ger liknande beskrivningar av sin erfarenhet av ledarskap och hur de leder i produktion. Resultatet visar att de modeller som användes i samtalen om ledarskapet är välfungerande för att beskriva och diskutera ledarskap i produktion. Ett par modeller behöver dock utvecklas för att uppnå en ökad funktionalitet. Analysen av intervjuerna visar att det saknades en modell för att grundläggande diskutera värderingar kring sitt eget ledarskap i produktion.

  • 8.
    Sander, PeO
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts. Dramatiska institutet.
    Vem ska vara högsta chef i en scenkonstorganisation?2009Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    När jag 2001 fick möjlighet att genom ett konstnärligt utvecklingsprojekt på Dramatiska institutet se närmare på frågan vem ska vara högsta chef på en scenkonstorganisation var jag fast i ett tänkande som utgick från att högsta chefen är antingen en konstnär eller en administratör. Det var då den viktigaste diskussionen för mig. Efter ett tags arbete utifrån frågeställningen valde jag att vända på begreppen, att svara på min egen fråga. Vad jag kom fram till var att den som ska leda en scenkonstorganisation  är den som är bäst lämpad. Inte utifrån yrkestillhörighet utan utifrån kompetens  att driva en organisation efter de visioner som organisationen har.  Utgångspunkten i mitt arbete förändrades till att undersöka några av de faktorer t.ex.  en styrelse eller rekryteringsgrupp behöver ta hänsyn till när en ny chef ska tillsättas.  Vilket ansvar har en chef för visioner, organisation och planering i en verksamhet? Hur  kan en vision, en organisation beskrivas och finns det andra sätt än att vara en ensam  chef? Kan chefer med olika kompetenser dra nytta av varandra?  Diskussionen om vem som ska vara högsta chefen på en scenkonstorganisation och  vad denna person ska ha för kompetens kommer alltid att föras och det kommer alltid att  finnas olika åsikter. Den här texten är inte ett heltäckande arbete där alla aspekter inom  området belyses. Det är en text som är ett resultat av mina tankar, mitt sätt att försöka  hitta vägar till att samtala om vem som ska vara högsta chefen. Eller ska det vara två? 

     

    Frågeställningar

    I den här texten tar jag upp:

    Vad har högsta chefen ansvar för?

    • Inom vilka kompetensområden ska högsta chefen på en scenkonstorganisation verka? När en ny högsta chef ska anställas, vad finns det då för olika kompetensområden att ta ställning till? Vilka områden ansvarar chefen för?

    • Hur kan man beskriva, kommunicera om, scenkonstorganisationens visioner, mål, organisation, planering och ekonomi? Den värld som högste chefen leder och ansvarar för utvecklingen av. Det behövs ett gemensamt språk.

    Kan högsta chefen dela sitt chef- och ledarskap?

    • Finns det något annat sätt att vara chef på än det traditionella, en på toppen. Delat chef- och ledarskap? Delat ansvar mellan konst och ekonomi?

  • 9.
    Strandmark, Lena
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts. Dramatiska institutet.
    Modern teatermaskering2007Book (Other academic)
  • 10.
    Vestin, Martha
    et al.
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Sneltved, Grete
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    The face and the mask of the actor: Methodica 2003 in cooperation with European Association for Theatre Culture2004Book (Other academic)
  • 11.
    Vovalis, Thanos
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Masken i Skandinavisk scenkonst 1960-2010: förslag till maskutställning Kulturhuset Stockholm2010Book (Other academic)
  • 12.
    Hellwig, Hilda (Director, Creator)
    Stockholm University of the Arts, The Department of Performing Arts.
    Kina2017Artistic output (Refereed)
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7