Change search
Refine search result
1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Forssell, Jonas
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera. Konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet.
    Textens transfigurationer2015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on the opera text enlightened from four different perspectives: the translator, the librettist, the composer and finally the singer, based on the author’s thirty years of professsional practice, in the spirit of Donald A. Schön’s study from 1983: The Reflective Practitioner; How professionals think in action. The method is basically hermeneutic and the esthetics inspired by Umberto Eco’s Opera Aperta (”The Open Work”) from 1962. Questions from within the perspective of the translator are: In what ways does opera translation differ from other forms of translation, and how does an opera translator work? What is the history of “opera in the ver-nacular” compared to “opera in original language” and are singable translations needed whatsoever in the modern era of subtitling? The perspective of the librettist examines the opera form’s SWOT-analysis, the differences from other “storytelling” art forms, the task of making an adaption compared to choosing to create an original plot, the matter of taste and building the form from dramaturgical principles, the shaping of aria texts, the importance of tight collaboration and cutting, cutting, cutting (“a libretto cannot be short enough” Edgar Istel, 1922). The composer’s perspective contains practical and theoretical words of advice and examples from practice, together with a so ”think aloud”-study from within a composer’s thought process while working. The final chapter, from the singer’s perspective, focuses on whether modern vocal ideals and singing “in original language”, with subtitles, together with expanding performance halls, have made opera text harder to perceive, and rendered earlier established texting techniques forgotten or obsolete. The answers to all these questions are complex. This thesis concludes that the opera form is still expanding, but not necessarily in the direction of creating a new, contemporary canon. “There are about 600 opera houses in the world, all are ‘National Galleries’, none is the Tate Modern” (Per-Erik Öhrn, 2012), but there are also opportunities. Almost all successful new opera productions in recent years have their librettos written in English, a language traditionnally regarded as “weak” in the field of opera. Opera audiences worldwide are nowadays accustomed to hearing and understanding sung English words and comprehending a dramatic context when expressed in English, thanks to 100 years of Anglo-American dominance in popular music and about 50 years of dominance in television and films.

  • 2.
    Hübinette, Nils
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera.
    Vad operasångare kan lära av skådespeleri2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En lärare som var väldigt viktig för mig i ett visst skede under studietiden, var Thomas Lander. Han introducerade de sångtekniska fördelar man kan hämta från talet, eller som han kallar det, det patetiska talet. Betydelsen, och lärdomarna som kunde hämtas, av talet stannade dock inte här, det breddades till att vara det centrala i hela min filosofi kring kommunikation på scen.Från de rent sångtekniska verktygen som fanns att hämta, kom senare diktionen, och textens hörbarhet. Därefter kom talet i dess mest övergripande form, likt skådespeleri. Vad fanns det egentligen överhuvudtaget för skillnader mellan tal och operasång? Fascinationen uppstod ur det faktum att vi genom trial and error har övat hela livet på att tala, på att till att börja med rent taltekniskt göra oss tillräckligt förstådda, att man hör vad som sägs, och för det andra att vilja uppnå något med vad man säger. Det verkade inte mer än rimligt att använda sig så mycket av det som möjligt, varför uppfinna hjulet en gång till?Frågeställningen blir här därmed: ​Vad finns det för skillnader och likheter mellan skådespeleri och operasång, och vad man lära av det för att bli en bättre sångare?

  • 3.
    Leyser, Elisabeth
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera.
    Att gå från kvinna till man på scen: byxroller inom scenkonst2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 5 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Mitt examensarbete handlar om att gå från kvinna till man på scen, hur man gestaltar olika typer av byxroller.

  • 4.
    Lindal, Anna
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera. Göteborgs universitet.
    Musik och kunskapsbildning: Bor det en pedagog i varje musiker?2011In: Musikens kunskapsbildning: En festskrift til Bengt Olsson, / [ed] Monica Lindgren, Anna Frisk, Ingemar Henningsson, Johan Öberg, Göteborg: Art Monitor , 2011, 1, p. 121-122Chapter in book (Other academic)
  • 5.
    Lindal, Anna
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera.
    Musikens frihet och begränsning: 16 variationer på ett tema2012In: Musikens frihet och begränsning: 16 variationer på ett tema / [ed] Magnus Haglund, Göteborg: Daidalos, 2012, 1Chapter in book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Musiken behöver sina spänningstillstånd, sina osäkerheter och olikheter, sin balangsgång mellan traditionsförankring och vilja till förnyelse. Men den behöver också språk och samtal, kommunikation med andra uttrycksformer, dialog med det samhälle som omger musikskapandet. Musiken behöver orden, de kritiska sidobelysningarna, de passionerade omformuleringarna. En av utgångspunkterna för denna antologi om musiken som samtidsuttryck, är just frånvaron av sådana gränsöverskridande samtal. Varför tycks musiken så isolerad från en mer övergripande konst- och samhällsdiskussion? Visst är det märkligt med tanke på den centrala roll som musik spelar i många människors liv? Vad betyder exempelvis en så genomgripande händelse som tragedin på Utøya och de bombhärjade regeringskvarteren i Oslo för sättet att lyssna och förhålla sig till ljud? Ja, det finns en sådan text i denna bok, den norska sångerskan och författaren Jenny Hvals essä ”Sorgklangen”. Den berättar på ett konkret vis om konfrontationen med stadens och samhällets ljud, dagarna och veckorna efter terrorattentatet: ”Musik har blivit svårt. Det är inte längre möjligt att lyssna på den på samma sätt som förr, som om någon hade tryckt ned en distpedal över hela samhället som gör ljuden skarpa och främmande.” Boken har sin upprinnelse i ett forskningsprojekt kallat ”Mot ett konstmusikens utvidgade fält”, bedrivet 2008–2012, med stöd av Vetenskapsrådet. De deltagande har varit tonsättarna Ole Lützow-Holm och Anders Hultqvist, baserade i Göteborg, tonsättaren Henrik Hellstenius med hemvist i Oslo, violinisten Anna Lindal från Stockholm, samt Magnus Haglund, med bas i Göteborg, som medverkat som en sorts nedtecknare med uppgift att dokumentera projektets olika faser, samt att skapa en antologi med texter kring projektets huvudfrågeställningar. […] När projektet hunnit ungefär halvvägs bjöds en spegelgrupp in, med uppgiften att lyssna till berättelserna om de enskilda arbetena och att komma med egna reflektioner (samt att vid projektets slut medverka i antologin med egna bidrag). Gruppen bestod av pianisten och tonsättaren Mats Persson, koreografen Anna Koch, författaren och översättaren Cecilia Hansson, bildkonstnären Lina Selander, samt författaren och dramaturgen Magnus Florin. Redan här alltså ett utvidgat fält, ett försök att få musiken att träda i dialog med parallella konstförståelser, alternativa synsätt, andra praktiker

  • 6.
    Lindal, Anna
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera. Göteborgs universitet.
    Vargen och violinen2009In: Art Monitor nr 7 2009, ISSN 1653-9958, no 7, p. 119-124Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Article on intepretation and collaboration between composer and interpreter based on the authors work with music by Øyvind Torvund and Christian Wolff. 

  • 7.
    Nowitz, Alex
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera.
    Monsters I Love: On Multivocal Arts2019Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    Proposing a ‘multivocal practice’ in the vocal arts, this exposition (documented artistic research project) embodies an inclusive approach to four core categories for the contemporary performance voice: the singing, speaking, extended and disembodied voice. The culmination of a four-year PhD project in the Performative and mediated practices, with specializations in choreography/film and media/opera /performing arts, it documents artistic research sub-projects through the presentation of multimedia material, interweaving performance recordings with reflection and informative threads. Multivocality addresses various models of virtuosity, all of which are informed by a multi-faceted artistic knowledge, whether experimental or experiential, technical or technological, improvisational or compositional. Contemporary vocal performance practices are loaded by questions pertaining to detecting and solving technical issues that bridge the vocal terrains. Through a range of artistic practices—vocal, oral, bodily and technology-related—the research project unfolds what is conceived as a bountiful ‘vocal imaginary’. When voice and body meet technology-related practices that aim at the expansion of the vocal realm by using custom and gesture-controlled live electronics, a performance æsthetics of the in-between emerges. This is explored via the ‘strophonion’, formerly built at STEIM in Amsterdam and, during the course of the PhD, further developed by Berlin-based software programmer Sukandar Kartadinata who created an intricate configuration on the basis of the audio processing application Max/MSP. Through the formulation and performance of ‘The Manifesto for the Multivocal Voice’—a ‘discursive solo performance act’ that aims to provide insights into principles and premises, and to develop the discourse on the politics of today’s performance voice—the exposition attempts to establish a potential theoretical and philosophical grounding for multivocality. Meanwhile, its second major concern relates to the poetics of the voice, investigating the thresholds of highly individualised vocal practices by asking: what are the boundaries of and where is the performance voice today? The exposition (on Research Catalogue) comprises video and audio documentation of public live performances, lectures and artists’ talks as well as studio productions and rehearsals. The user is invited to study scores and varied texts, such as poems, extended programme notes, translations, performance instructions, comments and other reflections. But central is the collection of essays and articles guiding the user through the edifice of ideas that the artistic research project has unveiled.

  • 8.
    Unander-Scharin, Carl
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera.
    Den stora ackumulatorn och uppgraderingens kontrapunkt2013In: Labbtanken / [ed] Nils Claesson, Stockholm: Stockholms dramatiska högskola , 2013, 1, p. 67-71Chapter in book (Other academic)
  • 9.
    Unander-Scharin, Carl
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera. KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), Medieteknik och interaktionsdesign, MID.
    Extending Opera - Artist-led Explorations in Operatic Practice through Interactivity and Electronics2015Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    How can we re-empower opera singers, extending their control over accompaniment and vocal expressivity? To answer this question, I have opened a novel design space, Extending Opera, consisting of interactive artist–operated tools to be used on-stage. The research has its methodological groundings in Research through Design (RtD) and Research through the Arts (RttA). This particular method is coined "research-throughthe- art-form-opera" – as I have worked within the realms and traditions of opera, probing its boundaries by designing, researching and creating through its own artistic toolbox.

    Originally conceived for personal use, the artifacts were later used by other singers and incorporated in performances of opera in small and large scale. By composing and designing for the requirements in operatic productions, high demands on robustness were explored in and through custom-built interfaces.

    The work resulted in ten novel artifacts and performances exploring the expressivity of these tools. Extending Opera is guided by and probed through three questions:

    1. How can the design and creation of interactive, artist-operated instruments be informed by deep musical knowledge and be probed by the particular conditions surrounding an operatic production?

    2. What impact can interactive, artist-operated instruments have on the opera singers themselves and on their vocal technique?

    3. How can interactive, artist-operated instruments empower opera singers, thus challenging contemporary power hierarchies – thereby reconnecting to the explorative practice in opera's early days?

    My knowledge contribution has surfaced through artistic practice and consists of the exemplars and the artworks, as well as three abstractions – one procedure, one requirement and one experiential quality.

    Sensory Digital Intonation highlights how the fine-tuning of technologies and real-time interactivity is incorporated in a feed-back loop with artistic concerns and creativity.

    Performative Stamina ("The Premiere-Factor") highlights how the traditional procedures leading up to a premiere in opera influence the demands on robustness and reliability within the components and the overall design of the novel artifacts.

    Vocal Embodiment is an experiential quality that describes how the interactive artifacts change the singing itself.

    In the conclusion, Artistic Re–Empowerment is discussed, proposing that power structures in opera have been probed through the use of the novel artist-operated interactive instruments.

  • 10.
    Unander-Scharin, Carl
    et al.
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera. Kungliga tekniska högskolan.
    Unander-Scharin, ÅsaLuleå tekniska universitet.Höök, KristinaKungliga tekniska högskolan.
    The Vocal Chorder: – Empowering Opera Singers with a Large Interactive Instrument2014Conference proceedings (editor) (Refereed)
    Abstract [en]

    With The Vocal Chorder, a large interactive instrument tocreate accompaniment, opera singers can get more powerover the performance. The device allows performers to interactivelyaccompany themselves through pushing, leaningon and bending steel wires. The design was guided by theunique needs of the solo-singer, explored through autobiographicaldesign and material explorations, some on stage,and later tested by other singers. We discuss how designingfor opera and for the stage requires extraordinary durabilityand how opera performances can change with a bodilyorientedinstrument such as The Vocal Chorder. Through adesignerly exploration, we arrived at a device that offered(1) a tool for singers to take control over the rhythmicalpace and overall artistic and aesthetic outcome of their performances,(2) an enriched sense of embodiment betweentheir voice and the overall performance; and (3) a means toempower opera singers on stage.

  • 11.
    Nowitz, Alex (Composer, Creator)
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera.
    Moving Tongues: Playing Space (for Voice, Strophonion and Video)2018Artistic output (Refereed)
    Abstract [en]

    Proposing a ‘multivocal practice’ (German: Praxis der Vielstimmigkeit) in the vocal arts, the doctoral research project embodies an inclusive approach to the four core categories of the contemporary vocal art performance: the singing, speaking, extended and disembodied voice. Multivocality addresses various modes of virtuosity, all of which are informed by a multi-faceted artistic knowledge, whether experimental or experiential, technical or technological, improvisational or compositional. The project is driven by the investigation of the voice’s boundaries within the field of vocal performance art as of today. On the basis of the highly subjective approach to the vocal arts through the researcher’s own voice, the posed question is what the performance voice could be and sound like rather than just asking what it is or represents. Either by extending the potential ranges of the multi-register voice or by examining the in-between and the unknown of an interdisciplinary and interdependent approach to oral, vocal, bodily and technology-related practices, the performance not only uncovers that these idiosyncratic practices are informed by additional questions pertaining to technical issues to bridge the vocal terrains, but also unfolds what is conceived as a bountiful vocal imaginary.

  • 12.
    Lundberg, Leif (Researcher)
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera.
    Rösten i gestaltningen: reflektioner kring dualismen inom den mänskliga rösten och om interaktionen mellan röst och gestaltning2019Artistic output (Unrefereed)
    Abstract [sv]

    Jag har tidigare skrivit om Manuel Garcia som arbetade med sångare tills ett årinnan han dog. Han var 106 år gammal när han dog. När han inte orkade undervisa längre sahan: ”Jag önskar att jag hade haft ett liv till för att utforska den underbara mänskliga röstensalla möjligheter”. Själv är jag bara 65 år, i skrivande stund. Att jag skulle bli 106 år ärtvivelaktigt. Men jag förstår hans utsaga och håller med.Under mitt, trots allt, ändå ganska långa yrkesliv bland sångare har jag ständigtförsökt utforska och reflektera över de vokala processerna och interaktionen mellan gestaltningoch instrument. Om man är medveten om röstliga processer kan man anpassa arbetet medbåde musikalisk instudering och musikalisk gestaltning, det som jag lagt mest tid på, på ettsådant sätt att man ”lurar på” sångaren en sund vokalteknisk utveckling på kuppen. Minerfarenhet är också att sångaren bättre utvecklar och minns teknik kopplad till ett musikalisktuttryck än teknik kopplad till ett rent mekaniskt övande. En ”mekanisk” teknik, om nu en godsådan skulle kunna finnas för en sångare, står dessutom ofta på näsan när den konfronterasmed gestaltande krav.Jag har försökt att skriva metodiskt och belysa samma fenomen från olika hålleller med samma utgångspunkt försökt beskriva olika fenomen. Skriverierna bör ändå merbetraktas som en verktygslåda än som en receptbok. I det enskilda fallet behövs ofta ettmycket stort mått av flexibilitet inom ramverket. Men något att hålla sig till måste man ändåha. Dessutom har jag själv, bara under den period jag skrivit, hittat en mängd nya infallsvinklarsom inte kommit med i denna betraktelse. Sådan är den underbara mänskliga rösten och denfantastiska hjärna som styr processerna, där bara ca 10% är intelligens. För vokala ochkonstnärliga processer behövs även de 90% där bl.a. känslolivet sitter. Där styrs mycket av denröstliga processen och där försiggår mycket av det gestaltande arbetet. Ibland kan vi klä detsom sker där i ord. Men inte alltid. Det vore att reducera konsten till pedagogik. Det finnsnågot magiskt också. Vi vet vad det är, men vi kan inte definiera det med ord. En genial poetkommer väl i så fall närmast.Mina skriverier är däremot i allra högsta grad pedagogiska och praktiska. Debygger på min praktiska kunskap och på reflektioner rörande de motsättningar inominstrumentet som där uppdagats och på reflektioner över de konflikter mellan gestaltning ochinstrument som där uppdagats. De visar också på möjliga sätt att handskas med detta i detpraktiska arbetet. Det är oundvikligt att det blir så om man som huvudintresse har hur konst, imitt fall musik överhuvudtaget, kan uppstå och hur den kan kommuniceras från helapersonligheten till hela personligheten. Då blir det praktiska hantverket centralt. Har man ettintresse som mer lutar åt vad konsten kan användas till ur dagsaktuell politisk och samhälleligsynpunkt, en mer instrumentell konstsyn, är det möjligen annorlunda. Mitt intresse har intelegat där. Mitt intresse har legat i hur den, i mitt fall främst musiken i allmänhet ochoperakonsten i synnerhet, kan få en människas inre liv berikat, bryta instängdheten i det egnasinnet och möjligen, som i mitt eget fall, hjälpa människor att i vissa svårare tider överleva, gedem en mening och en tröst till den inre människan - något att kunna spegla sin inre människa ioch därmed förstå något om de primitivaste innebörderna av vad det är att vara människa -bortom ålder, kön, sexualitet, social bakgrund eller samtida samhälle. Det räcker för mig. Attmed det vuxna intellektet ha samma tillgång till det fria inre livet som man hade innan manlärde sig ljuga i femårsåldern. ”Om ni inte blir som barn (som ni var innan ni lärde er att ljuga,min kommentar) kommer ni aldrig in i Guds rike”, sa Jesus. Inte i musikens och sångens rikeheller. Tror jag.Med detta sagt är det så att jag gärna, likt Garcia, skulle vilja ha ett liv till föratt undersöka den fantastiska mänskliga röstens och den underbara musikens och detfascinerande skådespelets oändliga möjligheter att var för sig och tillsammans, som i opera,den omöjliga men ändå möjliga konstformen, öppna människors sinnen och tillföralivsavgörande upplevelser som bryter instängdheten i det egna medvetandet.

1 - 12 of 12
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9