Två skådespelare och en musiker framförde en texten den vertikala staden som grundar sig i frågeställningen:

Hur skapar man rörelse och förväntan i en dramaturgisk kurva som följer Kairos istället för Kronos?

Projektet har presenterats i form av en teaterföreställning. Filmen är endast en dokumentation av föreställningen.

Introduktion

Projektet var en kritisk konstnärlig undersökning för att utveckla ett nytt dramatiskt skrivande i förhållande till ett narrativ. En nyckelfråga i dramaturgi är förhållandet mellan tid och rum. Genom att fördjupa den frågan sökte jag en rörelse som förflyttar oss mellan olika rum, yttre och inre sådana. Här utgjorde drömmens uppfattning av tid, (Kairos, den kvalitativa tiden) i stället för den kronologiska (Kronos), en startpunkt och en princip för skrivandet där händelser ur olika faser i livet kan existera samtidigt liksom olika rum kan befinna sig i varandra samtidigt.

Syfte och forskningsfrågor

Målet och syftet var att undersöka ett annat sätt att skriva dramatik. Jag ville prova en annan slags dramatisk logik där narrativet styrs av associationer istället för konsekvenser, en dramatik som följer drömmens associativa förflyttningar mellan tid och rum utan att för den skull bli stillastående. Utmaningen var att hitta rörelsen utan att använda sig av tid i kronologisk bemärkelse. Min fråga var hur man skapar rörelse och förväntan i en dramaturgisk kurva som följer Kairos istället för Kronos?

Metod, genomförande och förväntad betydelse

Den första fasen var att skriva: Jag skrev en pjäs utifrån principen att alla händelser, både ur det förflutna och ur framtiden, existerar på samma plan i ett ständigt pågående liv bortanför det som vi kallar tid, Kronos. För att göra det måste jag med pennans hjälp kliva in i rum som i sin tur innehåller andra rum. Hur gjorde jag det? Ljud och musik har en stark suggestionskraft, de kan förflytta oss mellan olika rum, både yttre och inre, och jag tänkte att de var effektiva verktyg också för att öppna nya rum i skrivandet. Den andra metoden var workshop: Jag tog in en musiker och två skådespelare vid tre tillfällen för att prova texten i rummet. Tillsammans med musiker och skådespelare provade jag sceniska lösningar som i sin tur påverkade skrivandet i nästa vända. Min strävan var att öka min egen förståelse av olika slags logik inom dramatisk skrivande, och att utveckla metoder som kan vara till nytta för mig och andra dramatiker, men också för andra yrkesgrupper som till exempel skådespelare och ljuddesigner. Och naturligtvis för studenterna!

Resultat

Jag redovisade projektet sceniskt vid två tillfällen. Den 19e april och den 16e maj i D teatern. Redovisningen hade formen av en föreställning framför av två skådespelare och en musiker. Innan föreställningen höll jag en presentation som redogjorde för projektets födelse. Jag berättade om mina tankar bakom forskningen, om vad som inspirerat mig och vad det var jag vill utforska. 

Föreställningen finns i en filmad version. Jag har också skrivit en arbetsdagbok under processen som redogör för mina tankar och det praktiska arbetet med skådespelarna och musikern.