Vi presenterar delar av resultat i ett pågående projekt finansierat av Skolforskningsinstitutet (2021–2024). Syftet med projektet är att utveckla kunskap om innebörden av kunnande som kommer till uttryck i kroppslig, gestaltande form samt att på vetenskaplig grund utveckla metoder som kan stärka undervisningspraktiken i skolämnena dans och teater. Ett mer kvalificerat sätt att kunna något beskrivs, utifrån variationsteorin, som ett mer förfinat urskiljande, och genom att erfara variation kan man urskilja olika aspekter av ett fenomen (Marton, 2018; Marton & Pang, 2006; Runesson & Marton, 2002). Återkoppling som sker i undervisningssituationer studeras i projektet där de avbrott som läraren gör i repetitionsarbetet av en scenisk produktion kallas för didaktiska interventioner. De didaktiska interventionerna identifieras i metoden action(re) call (Ahlstrand 2015, 2020). Den återkoppling som ges på individnivå i de didaktiska interventionerna utgör underlag för planering och genomförande av helklassundervisning i ett avgränsat antal forskningslektioner. Utgångspunkt för projektet och undervisningen är ett praktikteoretiskt perspektiv: Ämnena ger begrepp att förstå världen med. Förståelsen kommer dock inte automatiskt med begreppen utan måste erövras genom att använda dem i ett sammanhang där de fyller en funktion. I ett praktikteoretiskt perspektiv bestäms ett ämnes bildningspotential inte endast av vilka kunskaper som behandlas utan väl så mycket av vad vi gör med kunskaperna och av det sammanhang där kunnandet tar form (Carlgren, 2021, s. 130). Vi kommer under presentationen visa hur undervisningen hanterat centrala begrepp i dans och teater där eleverna erbjuds möjligheter att utveckla aspekter av ett kunnande gällande begreppen på ett systematiskt sätt. Vi argumenterar för att en bildningsinriktad undervisning kan utvecklas med hjälp av beskrivna metoder och teorier (ibid.).
Referenser
Ahlstrand Pernilla (2015). ”Inte ett öga torrt” - en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning. Forskning om undervisning och lärande, 3(15), 38-60.
Ahlstrand, Pernilla (2020). A method called action(re)call. How and why we use it, Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, DOI: https://doi.org/10.1080/13569783.20 20.1779584
Carlgren I. (2021). Bildning och kunskap. I Maria Andrée, Gabriel Bladh, Ingrid Carlgren, & Malin Tväråna. Ämneslärarens arbete. Didaktiska perspektiv. Natur & kultur.
Marton, Ference, and Ming Fai Pang. 2006. On Some Necessary Conditions of Learning. The Journal of the Learning Sciences, 15(2), 193–220. Doi:10.1207/s15327809jls1502_2
Marton, Ference. 2018. Towards a Pedagogical Theory of Learning. In: Matsushita, K. (eds) Deep Active Learning. Springer.
Runesson, Ulla & Marton, Ference (2002) The object of learning and the space of variation. In F. Marton & P. Morris (Eds.), What matters? Discovering critical conditions of classroom learning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
2024. Vol. 1, p. 1-38
Nätverket för estetiska ämnen i lärarutbildning (NEÄL) - Konstnärlig bildning och nytta? Estetikens plats i utbildning